Funderar du på att hyra ut din bostadsrätt i andra hand men är osäker på om föreningen kan säga nej? Här går vi igenom vad som gäller efter lagändringen den 1 juli 2026, vilka skäl som räknas och vad du gör om styrelsen nekar.
Huvudregeln: du behöver tillstånd
Att hyra ut en bostadsrätt i andra hand kräver alltid tillstånd från föreningens styrelse. Det gäller oavsett hur länge du planerar att hyra ut, och oavsett vem hyresgästen är. Utan tillstånd riskerar du i värsta fall att bostadsrätten blir förverkad, vilket innebär att du kan bli av med den helt.
För att få tillstånd behöver du ha skäl för uthyrningen. Sedan en lagändring 2014 räcker det med ”skäl”, tidigare krävdes ”beaktansvärda skäl”, en betydligt hårdare bedömning. Lagstiftaren ville göra det enklare för bostadsrättshavare att hyra ut, och det märks tydligt i hur ärenden bedöms i dag.
Vilka skäl godtas normalt?
De vanligaste och mest väletablerade skälen är:
Arbete eller studier på annan ort. Detta är det i särklass vanligaste skälet. För att räknas som giltigt bör avståndet vara sådant att daglig pendling inte är rimlig, i praktiken ofta mer än åtta till tio mil eller över en och en halv timmes restid enkel väg.
Provsamboende. Att flytta ihop med en partner man inte tidigare bott med räknas som ett godtagbart skäl. Tillstånd ges normalt för upp till ett år.
Ålder, sjukdom eller vård av anhörig. Behöver du tillfälligt bo närmare vård, eller flytta in hos en anhörig som behöver omsorg, är detta ett vanligt godkänt skäl. Ett läkarintyg stärker ansökan väsentligt.
Svårsåld bostad. Om du redan flyttat och har svårt att sälja lägenheten till rimligt pris kan det räcka som skäl, men bevisbördan är hög. Du behöver kunna visa faktiska försäljningsförsök, inte bara en muntlig bedömning från en mäklare.
Utlandsvistelse. Godtas, men skälen väger lättare ju längre bortavaron pågår och ju svagare din anknytning till bostaden blir över tid.
Vad räknas som en befogad anledning för föreningen att neka?
Föreningen kan inte neka godtyckligt. Det krävs en befogad anledning, och den behöver vara sakligt underbyggd. De vanligaste grunderna för avslag är:
- Skäl till uthyrningen saknas eller är otillräckligt styrkta
- Den tilltänkta hyresgästen bedöms olämplig, till exempel på grund av tidigare störningar i andra boenden
- Uthyrningen skulle pågå under mycket lång tid utan att skälet håller i sig
- Föreningens stadgar innehåller villkor som talar emot, exempelvis åldersgränser
- Ansökan bedöms spekulativ, till exempel om lägenheten köpts i uttalat uthyrningssyfte
En vanlig missuppfattning är att en förening kan neka bara för att den tycker att för många lägenheter redan hyrs ut. Så fungerar det inte. Varje ansökan ska prövas individuellt utifrån den enskilda bostadsrättshavarens skäl.
Nya reglerna från 1 juli 2026
Sedan den 1 juli 2026 gäller nya, mer flexibla regler för andrahandsuthyrning av bostadsrätter. Förändringen innebär i korthet att föreningens utrymme att säga nej har minskat, särskilt när det gäller förlängningar.
Tidigare kunde en förening luta sig mot att lägenheten redan varit uthyrd en längre period som skäl att neka fortsatt uthyrning. Det går inte längre. En förening kan bara neka en förlängd uthyrning om det finns andra skäl än att den redan pågått, om inte uthyrningen skett i betydande omfattning under lång tid.
Det här är en verklig förändring för bostadsrättshavare som vill hyra ut under längre perioder, till exempel vid en längre utlandsplacering. Samtidigt tar det tid innan praxis från hyresnämnderna hinner ikapp den nya lagen, så exakt var gränserna går i enskilda fall kommer att klarna successivt under det kommande året.
Om styrelsen säger nej, vad gör du?
Nekar styrelsen din ansökan trots att du har giltiga skäl, kan du vända dig till hyresnämnden. Nämnden gör en egen, självständig bedömning och kan bevilja tillstånd även om föreningen sagt nej, förutsatt att du har skäl och föreningen saknar befogad anledning att neka.
Det som stärker en ansökan mest är skriftlig bevisning. Beroende på situation kan det handla om anställningsintyg, antagningsbesked, läkarintyg, mäklarintyg eller utdrag ur folkbokföringen. Ju tydligare dokumentation, desto starkare står din sak.
Värt att veta är att hyresnämndens beslut i dessa ärenden i regel inte går att överklaga vidare till Svea hovrätt, med undantag för fall av särskild principiell betydelse. Det gör att förberedelsen inför ansökan är avgörande, det finns sällan en andra chans.
Vad får föreningen ta betalt för uthyrningen?
Föreningen har rätt att ta ut en särskild avgift av dig som hyr ut, under förutsättning att det står i stadgarna. Avgiften får uppgå till max 10 procent av prisbasbeloppet per år, vilket för 2025 motsvarar 6 000 kronor om året, alltså 500 kronor i månaden. Hyrs bostaden ut endast en del av året beräknas avgiften proportionerligt.
Det här är vår rekommendation
Vår erfarenhet är att ansökningar som är tydliga, väl underbyggda och skickas in i god tid går smidigast igenom styrelsen. Ju mer konkret du kan visa varför du behöver hyra ut, desto snabbare process. Vi hjälper regelbundet bostadsrättshavare i Stockholm genom hela vägen, från ansökan till kontrakt och trygg inflyttning för hyresgästen.
Går du i tankarna att hyra ut din bostad? Kontakta gärna oss så hjälper vi dig hitta den perfekta hyresgästen: https://victorystockholm.se/uthyrning
